Cuba ABC

Cubansk husmanskost

Matkultur facsinerar mig, för det säger väldigt mycket om om väldigt många ting. Historia, klimat, naturtillgångar, tider av kris eller krig, familjerelationer etc formar matkulturen, som i sin tur formar alla dessa ting i motsatt riktning.

 

I det Cubanska köket märks tillgängligheten på närodlade färska produkter året om. Cubaner är experter på att känna om maten är färsk, om riset är nytt, om frukten och grönsakerna är bra eller dålig kvalitet. Det är sällan man behöver konservera eller spara mat överlängre tid, då växtligheten är rik och plantor bjuder frukt och grönsaker året om, med sässongsvariationer såklart.

 

Samtidigt är matkulturen på Cuba formad av brist på vissa råvaror och tider av verklig kris. I tider av kris har cubanerna blivit tvugna att komma med nya ideer av hur man kan producera mat av det man har runt sig. Mjöl av bananer och maträtter av bananskal är ett exempel på detta. Man säger här att Fongo, en typ av matbanan, räddade Cuba under åren av verklig kris (Sovjets fall).

Vad äter Cubanerna hemma?

Den dagliga maten som lagas i de Cubanska hemmen bestäms till största del av vad man kan hämta ut gratis med la libreta på Mercado senso (se avsnitt: Var köper man…? Om vardagsrelaterade inköp på cuba) . Varje person har en månadsranson med bönor, ris, ägg, socker, mjölkpulver och några fler produkter. Bönor kokas på längden och tvären i i princip alla Cubanska hem, i princip dagligen. Tryckkokare är extremt vanligt att ha hemma, för hur ska du annars kunna ta knäcken på de torra bönorna?

20190320_091016
Grönsakskärra, även med bönor
20190124_191407
frijoles Caballeros (Gentleman’s bönor) med två strutar söt kokosmassa (Cucurucho, en typisk Baracoa-produkt).

Tryckkokare finns i elektrisk och manuell upplaga. De kan ofta vara väldigt gamla och buckliga, men Cubanerna hittar alltid något sätt att reparera – det har de rätt och slätt varit tvungna till under många år.

___

Som en liten digretion kan jag passa på att promotera elektrisk tryckkokare. Vi fick en sådan att ha hemma i Norge av min mamma – en riktig toppeninvestering! Vi lagar allt ifrån ris till soppa till grytor till storkok och långkok i denna maskin, som behåller smak och näring på ett fantastiskt sätt. Det bästa är att man kan sätta igång maskinen och sedan trilla runt och göra andra saker utan att tänka på maskinen. Perfekt för en stressad småbarnsmamma!

___

 

För att smaksätta maten samt skapa en variation, lägger den Cubanska husmoren ofta till olika typer av rotfrukter eller kött, om man har detta hemma (och om man har någon form av sido-inkomst, vilket är helt essentiellt för att unna sig sådant). Köttet kommer uteslutande från kyckling, svin och av och till får. Kokött är inte vanligt, som jag beskriver nedan. Rotfrukten som oftast används är malanga, en typ av klibbig potatis (som blir oklibbig när man kokar den). Rotfrukter fungerar också som viktig fyllnadsmat, så som det har gjort i skandinavien under alla år fram till någon hittade på GI och sånt där. Med fyllnadsmat menar jag en produkt som gör dig mätt och som är billig.

20190220_131511

Som jag beskrivit tidigare lever Cubaner som regel i storfamiljer. Detta har en viktig betydelse i förhållande till matlagning, eftersom att maten tar mycket tid att båda inhandla och tillaga. Även om den Cubanska maten måste vara billig, består en typisk Cubansk middag som regel av flera tallrikar: Ris, sallad, stekta rotfrukter av olika slag, samt själva huvudrollen i måltiden. Ur mina skandinaviska ögon sett, är denna typen av framställning något som hör helg eller fest till, för vem har väl tid att slänga fram så många olika portioner på en vardag? På Cuba har ofta någon hemmavarande tid att laga denna typen av måltider. Det bör nämnas att en Cuban troligen kommer titta undrande på dig om du serverar en måltid som innehåller få «komponenter», hur fin middagen än är. Och en middag som saknar ris eller i allafall potatis, kan inte helt räknas som en middag. Detta med GI och sånt verkar inte ha nått helt till Cuba än.

IMG-20190108-WA0016
En Cubansk middag ska gärna bestå av flera platta tallrikar. Även sallad serveras oftast platt och utspritt. Detta var en middag för mig och en väninna

 

_____

En typisk Cubansk vardagsmiddag (för den som har möjlighet att köpa frukt och grönt – NB! Detta gäller inte alla):

  • Böngryta med små bitar av svin. En bit kokt rotfrukt. Vitt ris. Stekta matbananer. Sallad av kål, tomat och/eller gurka. Dryck: vatten.

En typisk Cubansk middag för den som inte har möjlighet att köpa frukt och grönt:

  • Vitt ris + gryta av bönor + ett stekt ägg (eventuellt). Måndag, tirdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag, ja – ända fram till någon vänlig granne eller familjemedlem kommer hem med en liten present. På Cuba är det tradition att hjälpa varandra, om så det är med något så litet som ett par potatisar.

 

Det är inte vanligt att hela familjen sitter ner tillsammans och äter. Som regel tar man sin tallrik, fyller den från diverse fat, och sätter sig framför tv:n med en gaffel i handen. Gemene man spenderar mycket tid ute på gatan, så man äter när man kommer hem eller när man är hungrig.

 

Kött på Cuba

Tur att vi i vår familj bara äter vegetarisk mat och fisk, för kött på Cuba är verkligen ett komplicerat tema. Generellt sett kommer köttet från staten, och säljs i de statliga affärerna (alla mataffärer är statliga). När det rådit brist en tid, som det gör mest hela tiden, kan köerna bli dygn-långa i gassande solsken, med slagsmål och diskussioner. Detta gäller exempelvis kycklingkött, som är det billigaste köttet på Cuba. Kycklingkött kan även säljas direkt från en bonde, på lik linje med griskött och fårköttt. För att ha djur (gris, får och häst) ska man ha tillstånd, och djuren ska räknas årligen. Det finns speciella privata små stånd som säljer kött, i tillägg till de statliga marknaderna. Ofta hängs köttet upp i ett öppet fönster av en liten träbod, kanske med ett grishuvud dinglande överst som en sorts dekoration.

Kor på Cuba är en komplicerad historia. Bakåt i tiden beskrivs det att Cuba hade långt fler betande kor runt om i landet. Korna har dock sedan revolutionen tillhört staten – även en som betar långt upp i bergen. Föds en ko hemma hos dig, är det ändå statens ko. Dör en ko hemma hos dig, ska du registrera detta och sedan bränna den under statlig övervakning. Staten rantionerade tidigare kokött till alla invåanre i la libreta, ransonboken som finns i alla hem.

I samband med landets kris på 90-talet, blev alla animaliska produkter bristvara. Kokött blev en viktig produkt på svarta marknaden, och staten satte hårda straff runt alla ko-brott: att stjäla en ko, att döda en ko, att sälja kokött, att köpa kokött. Jag har fått höra att ko-kriminalitet ger hårdare straff än att döda en person.

I dag ger staten ranson till sjuka och till barn. Restauranter får sälja kokött (då de köps lagligt via staten). I realiteten hör alltså kokött i väldigt begränsad grad till en Cubans vardag.

 

Fisk på Cuba är en annan komplicerad historia, då det finns hårda regler kring att äga en båt. Vi kan ju återkomma till det faktum, att man i Baracoa som är en kuststad, inte kan se en enda båt ute på havet en vanlig dag.

20190209_185733
Teti – en typ av småsmåsmå fiskar som enligt sägnen skal vara väldigt bra för reproduktionen.
20190214_214001
Såhär glad kan en Cubansk fisk vara

Frukost och mellanmål

En vanlig frukost kan bestå av salta kex med majonäs på, kaffe med socker (eller – kaffe med pulvermjölk till barnen). Cubaner har också rätt till en daglig fralla/brödstump som de kan hämta ut gratis med sin libreta. Detta beskriver jag närmare i avsnittet Giv mig i dag mitt dagliga bröd

20190213_085403
Finfrukost: Bröd från bageriet. Ägg från vår höna Josefina. Kaffe från en lokal bonde.   Godmorgon ❤

 

När jag berättade för min mann om «hårda tider» som student, då man köpte first price tonfisk och bortprioriterade tomatsåsen för toalettpapper, svarade han med att berätta om sina upplevelser av kris. När det var brist på mat (tidigt 90-tal på Cuba) bestod frukosten av ett glas vatten med socker i – och inte bara en dag, men under långa perioder. Jag skämdes verkligen. Allt är relativt, tänkte jag.

kex
Frukostkex på Cuba

Det vanligaste mellanmålet på Cuba kanske är en pizza på stående fot. Då talar jag om en Cubansk pizza, som är  ca 15 cm i diameter, ganska tjock och har tomatsås och ost på. Pizzan kostar ofta 6 peso Cubano i Baracoa (ca 2,50 kr) och serveras ur ett hål i en vägg. Pizzan är bitvis innesluten i en liten stump kartong, och inmundigas som regel tillsammans med ett glas hemmagjord fruktdryck, som kostar 1 peso Cubano (ca 50 öre). Drycken serveras i avkapade glasflaskor, och dricks på platsen före man lämnar tillbaka glaset och beger sig av.

pizza
En Cubansk 6-pesos pizza

På samma sätt som pizzan ovan, intas kaffe eller juice som regel ståendes och från ett hål i väggen. Ett hål i väggen är alltså ett fönster in i någons vardagsrum, där du ofta i tillägg till pizzaproduktion kan se någon äldre i en gungstol och en tv som visar någon Cubansk tv-kanal.

Bacan är en annan typ av mellanmål som jag är väldigt glad i. En bacan görs av riven matbanan, kokosmjölk och en liten klump krabbkött. Det hela packas in i bananblad och kokas. Bacan säljs i sina banan-blad och kostar ca 2 peso Cubano (ca 1 krona). I Havanna är det nog vanligare med tamal – en motsvarande produkt gjord på majs.

20190110_171422(0)
Bacan: ett mellanmål som kan ätas på stående fot.

 

Vad dricker man på Cuba?

Som turist bör man köpa vatten på flaska på Cuba. Och när man är färdig med sin flaska, kan man gärna ge den i present till någon.

Cubaner dricker vatten «från gatan» vilket betyder att vattnet kommer farandes direkt i ledningarna. Om man sparat upp vattnet i en cistern eller vattentank, brukar man filtrera det eller koka det.

Den enda typen av produkt som jag aldrig sett brist av på Cuba är all form av alkoholhaltig dryck. Detta verkar vara en så viktig ryggrad i den Cubanska kulturen att det aldrig någonsin får lov att gå tomt. Ölen heter Cristal och Bucanero och är producerad på Cuba. Ibland kan man också komma över Heniken, Sol,Ppresidente och några andra märken. Att dricka en öl på Cuba räknas inte som att dricka alkohol – en öl dricks utan någon typ av frågetecken från någon.

För att inte tala om rom. Rom är billigt, billigt, billigt. Har du inte råd med någonting här i livet, har du i alla fall råd med rom. Och på Cuba heter Rom: Ron. Vi återkommer till alkohol som tema en annan gång.

IMG-20190115-WA0028
Cristal – Cubansk ljus öl. På Cuba dricks öl utan frågetecken.

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut /  Endre )

Google-bilde

Du kommenterer med bruk av din Google konto. Logg ut /  Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut /  Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut /  Endre )

Kobler til %s